Genom att äta vildsvinskött väljer du ett hållbart livsmedel. Vildsvinet är en förnyelsebar resurs som lever fritt i skog och mark, genom att skörda naturens överskott får vi ett klimatsmart, nyttigt och välsmakande kött.
Vildsvinskött har grönt ljus i Köttguiden från Världsnaturfonden (WWF) och är kött som WWF anser att man bör välja när man äter kött.
Ingen antibiotika används för viltkött.
Inga kemiska bekämpningsmedel används för viltkött.
I Sverige är vildsvin en av våra största källor till viltkött räknat i kilo kött per år, genom att äta vildsvin bidrar du till att livsmedlet används mer resurseffektivt.
Större konsumtion av vildsvinskött leder även till en aktivare förvaltning av vildsvinsstammen som i sin tur leder till hållbarare viltstammar och minskade skador på jordbruket så att CO2e/kg kött minskar ytterligare. Detta innebär att desto mer vildsvinskött du väljer desto större tjänst gör du för klimatet samtidigt som du minskar ”vildsvinnet”.
Här kan du läsa mer om vildsvinskött i Köttguiden.
Vildsvinsköttets klimatavtryck
I en ny rapport från Hushållningssällskapet Halland och RISE har beräkningar gjorts kring klimatavtrycket av vildsvinskött. Syftet är att beräkna ett aktuellt och representativt värde för vildsvinskött från Sverige ur ett livsmedelsperspektiv.
Lågt men varierande klimatavtryck
Vildsvinskött har ett relativt lågt klimatavtryck. Jämfört med andra köttslag står sig vildsvinskött i nivå med vildfångad fisk, gris och kyckling, men ligger betydligt lägre än kött från idisslare, det vill säga nöt- och lamm. Klimatavtrycket har beräknats till knappt 5 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per kg kött, med en variation på 2–8 kg CO2e per kg kött. Det kan jämföras med svensk tamgris vars klimatavtryck är knappt 4 kg CO2e per kg kött. Mätningen är gjord genom en livscykelanalys (LCA) där många olika typer av miljöpåverkan räknas in, exempelvis transporter, därav variation i resultatet.
Smartare transporter kan minska klimatavtrycket ytterligare
De största växthusgasutsläppen kommer från jägarnas transporter i samband med jakten. Det går åt relativt mycket drivmedel för att samla in en så utspridd resurs som vildsvinskött, och vildsvinsköttets klimatavtryck styrs i hög grad av hur långt jägarna kör per kilo kött. Alla jakttillfällen resulterar ju inte i ett fällt vildsvin och det skapar stor skillnad i klimatavtrycket. Detta betyder också att klimatavtrycket i stor del kan förbättras om transportsträckorna vid jakten minskar, om jägarna samåker, samordnar leveranser till vilthanteringsanläggningen eller om alternativa drivmedel används. Genom att byta till biodrivmedel eller elbil finns möjlighet att komma ner till nära noll i klimatavtryck.
Hushållningssällskapet: Vildsvinsköttets andra hållbarhetsaspekter
Klimatpåverkan är en av många viktiga hållbarhetsaspekter. En långsiktigt hållbar förvaltning av vildsvinsstammen är viktig för hela Sverige. Inte minst ur ekonomisk synvinkel. Vildsvin kan orsaka sönderbökade åkrar och minskade skördar, vilket leder till ekonomiska bortfall för lantbrukarna. I städerna förstörs trädgårdar, fotbollsplaner och kyrkogårdar. Längs vägarna kan vildsvin orsaka trafikolyckor. Viltkött är en resurs att ta tillvara. Det finns ingen klimatnytta med att inte ta vara på vildsvinsköttet. Jakten ger kött, en hållbar förvaltning av vildsvinsstammen, minskade betesskador och färre trafikolyckor. Vildsvinskött kan inte kallas ekologiskt, eftersom man med detta menar ett särskilt sätt att föda upp djur och hantera djurhållning, något som vilda djur inte omfattas av.
Här är några hållbarhetsaspekter och ekosystemtjänster1) där kött från vildsvin har positiva mervärden, enligt Hushållningssällskapets rapport ”Klimatavtryck av vildsvinskött” från 2022.
Hållbarhetsaspekter
- Djurvälfärd: Vildsvinen lever fritt och kan anses ha en god djurvälfärd.
- Markanvändning: Vildsvinen lever huvudsakligen av naturligt förekommande föda och deras anspråk på att foder läggs ut till dem är låga vilket innebär att anspråken på mark för foderproduktion är låga.
- Toxicitet: Eftersom vildsvinens behov av foder är lågt, är även användningen av växtskyddsmedel lågt.
- Antibiotikaanvändning: Ingen antibiotikaanvändning. Svensk djurhållning har generellt låg antibiotikaanvändning, men jämfört med kött från andra länder kan detta vara en betydande hållbarhetsaspekt.
- Viltförvaltning: I Sverige krävs en långsiktigt hållbar förvaltning av vildsvinsstammen, vilket betyder att jägare varje år bör skjuta av ett antal vildsvin för att hålla vildsvinsstammen i schack.
Vildsvinens postiva bidrag till ekosystemtjänster
(Källa: Widemo m fl, 2019):
- Biodiversitet: Vildsvinen kan bidra till ökad biodiversitet genom att böka och på så vis möjliggöra för frön att gro, samtidigt kan vildsvinen också bidra till fröspridning (genom spillning och frön som fastnar i päls) och på så vis bidra till att öka mångfalden i floran. Även spillning och urin skapar små livsmiljöer för svampar och insekter som ofta är specialiserade på spillning från en viss art (så kallade reglerande ekosystemtjänster)
- Vildsvinen bidrar till försörjande ekosystemtjänster genom att viltkött är en livsmedelsresurs.
- För många är jakt en hobby som sker oavsett om det ger vildsvinskött på tallriken eller ej. Jakten bidrar till rekreation och naturupplevelser (så kallade kulturella ekosystemtjänst).
- Det finns också ett egenvärde i att bevara vildsvinen som en del av den svenska faunan (så kallad kulturell ekosystemtjänst).
Ekosystemtjänster som kan påverkas negativt av vildsvinen
(Källa: Widemo m fl, 2019):
- Skador på jordbruksmark (så kallade försörjande ekosystemtjänst).
- Bök och tramp som begränsar naturvärde eller bidrar till minskad mångfald. Bland annat kan bökande vildsvin försvåra föryngring av ek och andra träd då ekollon är en viktig föda för vildsvinen (så kallade reglerande ekosystemtjänst).
1) Ekosystemtjänster är en teoribildning som beskriver naturens nyttor och tjänster utifrån ett mänskligt perspektiv. Ekosystemtjänster kan delas upp i reglerande, försörjande och kulturella.
Källa: Hushållningssällskapet Halland, Klimatavtryck av vildsvin, 2022
Ät gott och gör gott
Om fler äter vildsvinskött skapas bättre förutsättningar för att hålla den svenska vildsvinsstammen på en lagom nivå. Win-win!
Vildsvinsköttets klimatavtryck
Klimatavtrycket har beräknats till knappt 5 kg koldioxidekvivalenter (CO2e) per kg kött, med en variation på 2–8 kg CO2e per kg kött. De största växthusgasutsläppen kommer från jägarnas transporter i samband med jakten. Det går åt relativt mycket drivmedel för att samla in en så utspridd resurs som vildsvinskött, och vildsvinsköttets klimatavtryck styrs i hög grad av hur långt jägarna kör per kilo kött. Läs rapporten härintill!
Källa: Klimatavtryck av vildsvinskött, Hushållningssällskapet Halland, 2022
Länkar till undersökningar och källor hittar du under Press.
